rattmuffen

Varför är det allt så, att så fort jag har en tanke, eller ide, eller förslag, så blir det nerröstat på en gång? Varje gång jag överhuvudtaget öppnar min käft, så betsämmer sig alla runt om, att det jag säger är en dålig ide, och att vi inte ska göra så? Varför är det alltid jag som ska vara anpassningsbar? Varför är det alltid jag som ska vara så in åt helvete glad? Varför är det ingen som frågar hur det är, även fast jag ser glad ut? Varför måste jag se helt nerdeppad ut innan någon bryr sig? Varför är det så jävla svårt att förstå att jag har egna tankar och drömmar, som krossas hela tiden?



Inte pepp idag, och alls med idag. Känns jätte bra!