dags att försöka blogga igen

Hej!

Ja, det var ju inte igår direkt, men tänkte försöka igen med att blogga lite.

Livet står ju stilla som vanligt känns det som, inte påväg frammåt, inte påväg bakåt. Dock så händer det saker runt om iallafall. T.ex. så har jag fått praktikplats här i Karlskoga. Det känns bra, och kan ju göra att man kommer framåt.

Annars går jag mest bara som en zombie och gör inget alls. Eller försöker iallafall göra saker, men det blir inget ändå. Jag vill ju bara vara pigg och igång, men det sätter tröttheten käppar i hjulen för. Inte alls gilla på det


Nej, nu blir det frulle. Bloggen får allt leva vidare ändå :)


//Andreas

Länge sedan

Var ju ett tag sedan man satte sig när här och uppdaterade vad som händer runt om osv, så tänkte ta mig i kragen, och helt enkelt skriva av mig lite.

Jobbar just nu på tele2's kundtjänst. Intressand jobb på många vis, då jag gillar själva pratdelen om man säger. Och hjälpa folk, är ju nästan det roligaste som finns. Kommer här emot mitten av månaden börja jobba hemmifrån. Det kommer bli en omställning, och en utmaning. En rolig sådan dock.

På tal om utmaningar, har köpt lägenhet här i Karlskoga, och håller nu på för fullt att renovera och fixa upp den. Stora steget blir ju sen att ta steget och flytta hemmifrån. Vet inte exakt hur det kommer att bli, eller hur det kommer att kännas. Vad som kommer vara jobbigast, och vad man kan leva med. Hade varigt bättre om man flyttade ihop med Johanna t.ex. eller om man flyttade in till henne. Men man kan ju inte få allt som man vill det här i världen.

Har massor med tankar och skit som snurrar runt i skallen på mig, vet inte riktigt vad jag ska göra, eller vad det är som får dom att hålla på sådär. Tror endel av dom har med jobbet att göra, andra med flytten. Värsta är väl att dom påverkar allt jag känner/gör. Ibland tror jag att allt som är nu, med förhållanden och jobb och sånna saker, är så det alltid kommer att vara. Andra stunder vet jag att inget av det jag har nu, kommer jag ha kvar sen, saker kan, och kommer förändras så himmla mycket. Vad ska man känna inför det? Ångest? Panik? Kännslan som man får, att man vill tillbaka till hur allt var förut? Kännslan av att man tar med sig det bästa, och bara går vidare?

Ibland är jag glad att framtiden inte har visat sig ännu, för hur skulle man kunna möta den då?


Sitter och tänkte på annat oxå, 8 månader sedan farfar gick bort snart. Saker som man önskar att man skulle ha sagt till han, saker han idag skulle ha uppskattat om ha fått sett. Som lägenheten, eller att jag har jobb på Transcom igen. Eller att Johanna och jag fortfarande är ilag.

Kommer på mig själv ibland med att tänka: "detta måste jag ringa och berätta för farfar" Men det är ju lite svårt då.


Det får nog vara allt för idag tror jag. Lite trött efter arbetsdagen, lite förvånad eller vad man ska säga över andra saker, men det ordnar sig nog.



// Andreas Rosander

Känns bra detta

Fan, efter föregående inlägg, så känndes det bra att blogga igen. Tror jag ska fortsätta lite mer :)

Sitter och slö lyssnar lite på musik, försöker slappna av lite. Sömn har det blivigt lite för dåligt med, trotts dom där avslappnings tabeltterna jag äter för att kunna slappa av. Det stora problemet är att när klockan börjar närma sig tolv så är jag inte ett dugg trött, och det går bara inte att lägga sig och sova när man helt enkelt inte är trött. Ligger och vrider och vänder på sig så man inte vet vad. Sen när jag nu någon gång somnar i tid så att säga, då vaknar jag vid 5-6 tiden, och kan inte somna om. Bara träligt, för går ju som en zombie hela dagen efteråt. Lite problem, men har sånna här perioder, och har klarat det förut.


Slänge just ut ett öga igenom fönstert, och det snöar igen. Typ snöat till och mycket från sedan igår, dock inget som lägger sig. Vill inte ha en mörk jul som förra året, utan snö.. Det blir så dystert då ju.

Nej, om en skulle göre nåe vettigt kanske?

// Andreas

Dags igen

Lite blogg torka har det allt varigt, har inte haft så mycket att skriva igentligen, då allt bara snurrar på som det nästan alltid har gjort. Nytt jobb på gång, får reda på idag när utbildningen börjar. Förhoppningsvis så är det ett jobb som kan ge rätt bra med pengar, så jag kan ta det stora steget och flytta hemmifrån.

På torsdag så är det två månader sedan farfar gick bort. Kan inte fatta att det har gått så himla fort, känns som det var igår jag var och hälsade på han på sjukhusbädded. Kanske är bra att man håller igång och inte tänker på saker, allt går så mycket fortare då ju.


Ja, vet inte om detta blev något bra blogg inlägg, men det är allt jag har att komma med idag.

Btw, Johanna är bäst <3


// Andreas

Funderar

När ska jag kunna bli bra på något? När ska jag kunna göra saker på samma sätt som alla andra, nämligen bra? Jag kollar runt omkring mig, och alla gör saker som dom är bra på, eller som dom kan. Dessutom så kan dom prata om saker, på ett sätt som stänge ute mig hela tiden, för att dom kan det dom pratar om.

Det värsta med andra personer är att dom hela tiden försöker att trycka ner folk som inte kan, bara för att dom kan. Förösker jag kommer med en ide, så blir det sågad snabbare än ögat, verkar inte ens som någon hör det jag säger. Men som vanligt så är det att jag inte betyder något...

Kanske ska sluta med att prata, eller att ens försöka vara folk till lags hela tiden.. För i slutet av dagen så får man ändå inget tack, eller ens någon klapp på axeln. Denna vecka kommer jag konsentrera mig på att få mig själv att sälja, och kanske kunna sova på nätterna. Med andra ord, jag kommer att bära min egenvikt just nu, eller framöver, och det kommer vara jobbigt nog...


jag...

Varför är det allt så, att så fort jag har en tanke, eller ide, eller förslag, så blir det nerröstat på en gång? Varje gång jag överhuvudtaget öppnar min käft, så betsämmer sig alla runt om, att det jag säger är en dålig ide, och att vi inte ska göra så? Varför är det alltid jag som ska vara anpassningsbar? Varför är det alltid jag som ska vara så in åt helvete glad? Varför är det ingen som frågar hur det är, även fast jag ser glad ut? Varför måste jag se helt nerdeppad ut innan någon bryr sig? Varför är det så jävla svårt att förstå att jag har egna tankar och drömmar, som krossas hela tiden?



Inte pepp idag, och alls med idag. Känns jätte bra!

I skuggan av IPRED

Att Ipred lagen gått igenom kan det inte vara många som har missat. Men vad det egentligen gör, är det nog inte så många som vet.

Jag kollade runt lite på nätet efter infromation om vad denna lag egentligen innerbär , och det är som följer:

- Vi användare, får inte dela med oss mellan varadra av sånna saker som filmer, musik, ljudböcker eller liknande rättighetskyddat matrial

- Internet leverantörer måste spara på alla ipadresser som olika abonemangsinnehavare använder, både internt ( Innom Internetleverantörens egna nät) Och externt. Om dom inte visar upp denna information om ägarna till matrialet vill ha de, så kan dom hamna i domstol, och få betala dryga böter.

- Att om du råkar dela en fil (med vilja eller emot, även om någon hackar sig in och använder ditt bredband) så kan du få hem ett brev i posten från dom som äger matriallet som delats, där det står något som kan översättat till svenska som "Betala 20 000 kr för att du delat ut vårat matrial, annars så tar vi upp det i rätten, och då får du betala rättegången också".

- Ägarna till matriallet som har blivigt delat, behöver inte göra någon polisanmäla för att få ut dessa uppgifter från Internetleverantörerna, utan kan bara gå dirket till dom med ett krav. På detta viss, så får dom mer makt än vad Poliserna har, då Poliserna behöver ha fått en poilsanmälan för att kunna kräva ut dessa uppgifter.

EU har sagt, att dom inte kräver att något land gör en sådan här lag, utan att det mer är upp till varje land att konstruktera en egen lag, eller helt enkelt strunta i de. Och sverige ville tydligen ha en sådan här lag, så vi ska väl bara tacka och buga?


I skuggan av allt detta nu, så hörde jag att Internet trafiken hade gått ner med 30% den första dagen efter att lagen gått igenom. Lite små häftigt är det allt, eller vad säger ni?



Utöver det, så har jag idag kommit fram till att även vänner växer ifrån varandra, på både ont och gott. Ibland kan nya möjligt heter uppstå, men oftast dör det bara ut. Det riktigt posetiva är, att då kan man få nya vänner, som fyller den funtionen som dom gamla inte klarade av!


Se framåt, annars ser du inte vart du gå!



Mvh


Andreas

__________________________________________________________________________________________

Källa till det om Ipred fanns blandannat
http://frapedia.se/wiki/IPRED
och Google sök Ipred och kolla aftonbladet osv.


Ps. Alla saker jag har skrivigt där uppe är saker som jag är STARKT Emot, jag vill inte ha denna lag Ds.

25/3-09

Insperationen är död. Viljan är död. Tanken är död.
All den energi jag fick igår, från att bara vara bäst, har idag försvunnit, och jag känner ingen enerig alls, bara tomhet. Har iallafall lyckats masa mig iväg till Kronhallen för att handla lite, men mer än det har jag inte orkat med.
Ska egentligen ringa till någon Hans på Ingesund Folkhögskola, men har ringt tre gånger, och varje gång "han är tillbaka efter..." Ringer efter den tiden, och samma igen.

Sånna här dagar vill jag bara lägga mig i en säng, med tjejen breved, och bara glöma bort allt som finns runt omkring. Hatar att jag inte får vara med henne varje dag, distans förhållande håller, men man kan inte träffas varje dag. Det suger rent utsagt.

Att bo hemma gör inte hela sake bättre, eftersom det alltid är något som man ska göra/lyssna på, som man inte just då har lust med att göra.. Och om man bara hade ett jobb, så hade man sluppigt detta ställe på dagarna iallafall, men nejdå, här är man inspärrad 24/7 i stortsätt, inne i sitt egna lilla fängelse, sin egna bur. Man kommer ju i och försig ut på dagarna, när man är till Communicare, men det är nästa värre där, med tankar och idere som bara dör.

Nej, detta liv är inget som jag vill ha, inte något som jag har valt.

Blir så trött på all jävla skit bara...



Nej, nu vet jag inte mer, men slutar skirva nu, innan jag bryer isär eller något



Ha de bra..


Andreas

jobbmässa å skit

Ja, då har man varigt på jobbmässa i örebro då.. Och det var en..... Spännande upplevels kan jag lova, iallafall resan till Örebro :S Att åka med i lottas bil är något som jag inte rekomenderar, till och med jag höll på att bli åksjuk därbak.


Nej, inte alls kul dag idag.. Ända roliga var folket!


Hejhopp

Ha de bra

Andreas

23/3-09

Ja, då var det måndag igen då... Visst, skönt när veckan börjar, men måndagar är alltid en sån dag, som man önskar att man hade sovmorgon på. Eller lite lika betungande uppgifter. Eller att man inte behöver gå 20 minuter för att kunna börja engång. Frukosten smakar aldrig bra på måndagar, luften är aldrig frisk på måndagar.. Men väl när måndagen är avklarad, så går dom andra dagarna bra mycket snabbare, med undantag för fredag eftermiddag, för DÅ står tiden nästan alltid stilla.


Iofs så har jag det rätt så soft ändå, börjar 9 på dagarna, och får gå hem rätt tidigt. Men tänker på den stora massan som inte gör det osv..


Örebro imöra då, Arbetsmässa eller något liknande, känner mig peppad! :D


Se om det bli något uppdaterat idag...


Ha de bra

Andreas

Lite små fränt

Pratade med Mamma, Pappa, syrran och Bäckström  idag, om att jag ska söka till Folkhögskolan i Arvika, för att läsa till kantor. Och jag var helt säker på att dom skulle bli.. Ja, liksom inte bli, men försöka säga att dom inte tyckte det var en bra ide, och att jag kanske skulle försöka att söka i kga iställe, eller något annat yrke eller så, men dom var helt med på det hela, och tyckte till och med att det var en bra ide! Är fortfarande i Chockstadium...




Förövringt så firara jag och Johanna 7 månader idag


Älskar dig!



Ha de bäst

Andreas

Nej, nu får det vara nog

Det kvittar vad jag säger, vad jag gör, så är det alltid någon som har någon ivändning. Sitter vi och äter, så säger jag något, så blir det genast "utbuat". Tänder jag en lampa, så får blir jag genas tillsagt att släcka den. Sitter jag och nynnar lite tyst för mig sj, när jag äter frulle, och syrran kommer in, så ska jag vara tyst. Det jag tycker är intressant, blir bara alla irriterade på mig. Kommer jag med en ide, så är jag idiot, kommer jag inte med någon ide alls, så är jag lat. Hjälper jag till, så är det något jag vill, hjälper jag inte till, så är jag bara en datorsittandearbetslösidiot. Att jag inte har något jobb, är för att jag inte får fingrarna ur, och söker jobb. När jag väl söker jobb, så gör jag fel, söker på fel ställen osv. Säger jag att jag inte vill göra något, så måste jag göra det ändå.

Vid flera tillfällen, när mamma har varigt å handlat, så ringer hon och säger att hon har hittat en tröja som skulle passa mig, och jag säger att jag inte vill ha något, så köper hon den ändå, och förväntar sig att jag ska betala! Har inte hänt på länge nu, men det har hänt för många gånger!!


NU FÅR DET VARA NOG!!

Ska hitta ett jobb asap nu, och det kvittar vad det är, och nästa vart det är, och sen flyttar jag, på en gång, och då ska dom få se!











ARG

BESVIKEN

LEDSEN

TRÖTT

Jaha...

Idag har man varigt på Communicare på förmiddagen. Skit kul, som vanligt, fast det blir tråkigare nu, när inte Rille är med något mer. Men jag tror att det är han som har fattat bäste av vad detta ska bli..

Idag har jag varigt i kontakt med någon chef på TC, och hörde med dom, om dom har några jobb. Hon svarade att det finns länkar ute på ams.se, och mycket riktigt, där fanns det allt länkar. Men frågar är, om jag verkligen vill utsätta mig för TC igen? Den stressen som det är där, den skiten man får ta där, knepiga arbetsförhållanden osv. Visst, det ger pengar, men man vill väll ha lite arbetsro, kunna trivas på jobbet oxå? Ska iallafall skicka iväg en ansökan så fort jag kan, så får vi se vad dom svarar.

Annars så har det inte hänt så mycket, mest det vanliga. Och, som vanligt, så ska jag snart gå å leka hemmafru, för det är vad jag förväntas att vara.

BLÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ för de...


Flög nyss in en fågel i fönstret, trodde jag skulle dö :S


Ha de bra

Andreas

Onsdag 18/3

Idag har man varigt till Karlstad universitet, bara för att kolla på någon jävla föreläsare, som stog å babblade om saker han hade uppfunnit.  Kul, verkligen. Det ända roliga var dom man hade med sig, som exakt som vanligt är hur galna som helst.

Hatar att tänka så här, varför gör jag de? Vet ju att det inte är så, men ändå tänker jag, att det kanske är så... Helvete


Nej, trött å sleten är man, så det blir nog inte långdraget idag inte...


Ha de bra

Andreas

Tisdag 17/3

Då har man tappat lusten helt igen då. Tack tack för de, älskar att känna mig såhär omotiverad, och värdelös. Jag vet att jag inte gör saker bra, jag vet att jag inte kan hålla tyst när jag borde, och jag vet att jag är trögtänkt, men jag gör så gott jag kan! Mer en så FÅR ni fan inte begära, för då är de inte säkert på att det är mig ni ska prata med. Eller om det är er JAG ska prata med.

Ytligare en dag i helvete avklarad, om jag ändå hade ett datum att se framemot, ett datum, så står för att jag kommer ut från detta ställe, ett datum som betyder firhet på allt jävla vis, då skulle detta kännas så mycket bättre. Visst, när jag åker till tjejen, så slipper jag ju detta, men det är bara en kort stund, att åka tillbaka förstör nästa allt som har byggts upp, all den sjävlständighet bara rasar.

Oförståd, och ansed misslyckad av dom egna, nersed på, och retad av nästan andra, vad kan man göra? Le och hoppas på det bästa? Gråta, och hoppas på att någon hör?


Nej, med detta deppiga , så blir det inge mer idag..

Ha de bra

Andreas

RSS 2.0